A Risk
Läget, världen?!?
Moi är äntligen ledig och fri att slösa bort på vilket sätt jag vill. W00t!
Sista dagen på jobbet spenderades med att spela Risk i x antal timmar. Måste vara roligaste dan hittils. Alla höll på och bildade massa pakter och tvivelaktiga allianser medans mina tappra lila soldater väntade tålmodigt i Australien och Afrika. I äkta mig-anda så ingick jag inte i några allianser, de lila männen slåss endast för sig själva! Att sammarbeta är inte riktigt min grej, allow me to explain. Ett gynnsamt sammarbete har jag inga problem med. Fast om det känns som om någon tynger ner mig och att jag skulle klara mig bättre själv, då vill jag bara bryta loss.
Sig själv kan man ju alltid lita på. Särskilt när man är Ran.
Men om man återgår till Risk lite grann. Det bildades två sidor(röd & blå mot gul & svart) som låg i lite av ett dödläge mellan nordamerika och europa. Den lila krigsmaskinen vilade i södern och väntade på att de andra färgerna skulle försvaga varann. And so they did. De lila ansamlade en strike force, dold i den afrikanska försvarslinjen. Sedan, när rödingarna flyttade försvarstrupperna till fronten, så drog dem in i Europa och Asien och skar av styrkorna på mitten samt stoppade de extra förstärkningarna.
De blåa trupperna drog sig tillbaka från Asien och försärkte försvaren i Europa. Rödingarna slog till hårt mot Kamtjacka, de svartas näst sista men starkaste punkt. Anfallet misslyckades och båda armeérna utplånade varandra. Med två nationers styrkor så gott som förbrukade, mobiliserades det indonesiska försvaret som hållit Australien säkrat ända sen dess erövring. De lila männen kämpade tappert och länge, men till slut föll det sista röda territoriet.
Detta fick de gula trupperna att slå till mot det blåkontrollerade och hårt befästa Europa. Ingen hade ett riktigt övertag med de gula trupperna växte snabbare än de blåa, och det skulle innebära att kriget inte skulle vara så länge. En handfull trupper från det afrikanska kompaniet av den lila armén slog till mot ett nedprioriterat sydamerika och tog över kontinenten. Fast de gula trupperna befann sig vid fronten för slaget mot de blåa och kunde inte slå tillbaka med tillräckligt mycket kraft.
Sedan hände nåt intressant, de gula trupperna förrådde de nätt och jämnt levande svarta trupperna vilket ledde till total utplåning.
Då visade det sig att det var Eriks (gul) uppdrag att utplåna David (svart) så tekniskt sett så vann han. Lagom sneaky. Men såklart kunde vi inte sluta här. Nu handlade det om att ta över världen!
Det lila försvaret i Sydamerika besegrades och fienden kom så långt som till Afrika. Men den större delen av förstärkningarna skickades till Europa, båda sidorna led stora förluster. En skadad lila armé iscensatte sedan den största kuppen hittils. Styrkor spridda över flera kontinenten slog mot fienden på flera fronter. De blåa trupperna drevs från Asien och genom Kamtjacka kunde de lila trupperna anfalla det gula huvudkvarteret Nordamerika genom bakvägen.
Efter det så nötte de blåa och gula soldaterna ner varandras styrkor tills alla trupper var utspridda och försvagade. Men de lila ägde flest landområden och fick därför mer trupper än de ständigt krympande gula och blåa nationerna. Efter mycket kämpande fram och tillbaka fanns endast de tappra lila männen kvar. Booyah!
Så jag förlorade, men jag erövrade världen. Alla vet ju att det är det som gäller ;)
Damn, långdraget much?
Musik just nu: Yellowcard - Two Weeks From Twenty "I don't understand why you're leaving, she said, but I hope you're gonna ask me to wait"
Moi är äntligen ledig och fri att slösa bort på vilket sätt jag vill. W00t!
Sista dagen på jobbet spenderades med att spela Risk i x antal timmar. Måste vara roligaste dan hittils. Alla höll på och bildade massa pakter och tvivelaktiga allianser medans mina tappra lila soldater väntade tålmodigt i Australien och Afrika. I äkta mig-anda så ingick jag inte i några allianser, de lila männen slåss endast för sig själva! Att sammarbeta är inte riktigt min grej, allow me to explain. Ett gynnsamt sammarbete har jag inga problem med. Fast om det känns som om någon tynger ner mig och att jag skulle klara mig bättre själv, då vill jag bara bryta loss.
Sig själv kan man ju alltid lita på. Särskilt när man är Ran.
Men om man återgår till Risk lite grann. Det bildades två sidor(röd & blå mot gul & svart) som låg i lite av ett dödläge mellan nordamerika och europa. Den lila krigsmaskinen vilade i södern och väntade på att de andra färgerna skulle försvaga varann. And so they did. De lila ansamlade en strike force, dold i den afrikanska försvarslinjen. Sedan, när rödingarna flyttade försvarstrupperna till fronten, så drog dem in i Europa och Asien och skar av styrkorna på mitten samt stoppade de extra förstärkningarna.
De blåa trupperna drog sig tillbaka från Asien och försärkte försvaren i Europa. Rödingarna slog till hårt mot Kamtjacka, de svartas näst sista men starkaste punkt. Anfallet misslyckades och båda armeérna utplånade varandra. Med två nationers styrkor så gott som förbrukade, mobiliserades det indonesiska försvaret som hållit Australien säkrat ända sen dess erövring. De lila männen kämpade tappert och länge, men till slut föll det sista röda territoriet.
Detta fick de gula trupperna att slå till mot det blåkontrollerade och hårt befästa Europa. Ingen hade ett riktigt övertag med de gula trupperna växte snabbare än de blåa, och det skulle innebära att kriget inte skulle vara så länge. En handfull trupper från det afrikanska kompaniet av den lila armén slog till mot ett nedprioriterat sydamerika och tog över kontinenten. Fast de gula trupperna befann sig vid fronten för slaget mot de blåa och kunde inte slå tillbaka med tillräckligt mycket kraft.
Sedan hände nåt intressant, de gula trupperna förrådde de nätt och jämnt levande svarta trupperna vilket ledde till total utplåning.
Då visade det sig att det var Eriks (gul) uppdrag att utplåna David (svart) så tekniskt sett så vann han. Lagom sneaky. Men såklart kunde vi inte sluta här. Nu handlade det om att ta över världen!
Det lila försvaret i Sydamerika besegrades och fienden kom så långt som till Afrika. Men den större delen av förstärkningarna skickades till Europa, båda sidorna led stora förluster. En skadad lila armé iscensatte sedan den största kuppen hittils. Styrkor spridda över flera kontinenten slog mot fienden på flera fronter. De blåa trupperna drevs från Asien och genom Kamtjacka kunde de lila trupperna anfalla det gula huvudkvarteret Nordamerika genom bakvägen.
Efter det så nötte de blåa och gula soldaterna ner varandras styrkor tills alla trupper var utspridda och försvagade. Men de lila ägde flest landområden och fick därför mer trupper än de ständigt krympande gula och blåa nationerna. Efter mycket kämpande fram och tillbaka fanns endast de tappra lila männen kvar. Booyah!
Så jag förlorade, men jag erövrade världen. Alla vet ju att det är det som gäller ;)
Damn, långdraget much?
Musik just nu: Yellowcard - Two Weeks From Twenty "I don't understand why you're leaving, she said, but I hope you're gonna ask me to wait"
Kommentarer
Postat av: wööh igen xD
asså du är sjut störd på ett roligt sätt xD jag visste att du var sån sen andera dagen i skolan!:P men asså vadå jag vet att du är en urusel lagspelare och jag är en sån som offrar mina trupper för att försvara vännerna så jag skuille tsm med lila små gubbarna tagit ner dom gula,, ps jag äger på risk;) jag gör inte heller många allianser där men man måste hålla sig undan för alla verar faktiskt vilja döda mig först jämnt:O:O...ps världen är emot mig åter igen ville bara berätta det.... it sux...:( gör ngt sen när du kommer tbx;) ,,jag fudnerade på att dra till kanada men det höll ibte så jag funderar dra till halmstad o festa:P
Postat av: Ran
Håller med
Trackback