Ctrl + T
What do you call a person who uses chrome?
A chromosexual.
A chromosexual.
Under the Third Hand
(Yes, it's some sort of joke. If it's on the other hand, it has to be under the third one.)
Sure.
Whatever man.
More like one Yosuke and one...awesome Yosuke.
And you thought I had stopped ranting about Persona 4.
Oh you.
Why yes. I am avoiding going to sleep, thank you for noticing.
I really don't want to. I might be the caffeine.
Tydligen så är månen närmare jorden atm än vad den kommer vara på x antal många år.
Yay. (And I cannot stress this enough)
Sure.
Whatever man.
More like one Yosuke and one...awesome Yosuke.
And you thought I had stopped ranting about Persona 4.
Oh you.
Why yes. I am avoiding going to sleep, thank you for noticing.
I really don't want to. I might be the caffeine.
Tydligen så är månen närmare jorden atm än vad den kommer vara på x antal många år.
Yay. (And I cannot stress this enough)
Oh You
Yup.
Endgame is getting to me.
I should know better that to doubt Tim. If there is such a thing as a lyrical genius, it's him.
Boosh!
Endgame is getting to me.
I should know better that to doubt Tim. If there is such a thing as a lyrical genius, it's him.
Boosh!
I Wonder
Sup.
Som många kanske har listat ut så är min uppskattning av saker inverterat proportionellt mot hur många andra som tycker om samma sak. För er som inte läst grundläggande matematik, jag tycker om saker som andra inte gillar och ogillar saker som andra gillar. Ett bra exempel skulle vara Facebook.
I vilket fall så funderade jag lite på detta och dess olika innebörder. Om vi nu antar att alla inte redan sitter och avgudar mig i hemlighet utan att våga erkänna det (absurdt, jag vet). Sen så säger vi att jag plötsligt blir lika populär som typ...pengar. Skulle jag då börja ogilla mig själv?
Vi får väl se när jag blir rik och berömd antar jag. Även om jag anser att en gnutta självhat är karaktärsdanande.
Urgh. Det märks att jag inte har skrivit något ordentligt på ett tag. Jag brukade vara oerhört mycket klyftigare i mitt språkbruk. Aaaaaanyway....
Anledningen till att jag funderar på att jag ogillar saker som är mainstream är såklart att jag lyssar på Rise Against's nya skiva. De har fortsatt bli mer mainstream. Detta gör mig en liten, dock nämnvärd, mängd ledsen.
Men jag skulle tro att det känns bättre när jag lyssnat på låtarna några gånger. Funkade med Appeal to Reason.
Varför skriver jag saker här? Eh. That's why.
Yup.
Som många kanske har listat ut så är min uppskattning av saker inverterat proportionellt mot hur många andra som tycker om samma sak. För er som inte läst grundläggande matematik, jag tycker om saker som andra inte gillar och ogillar saker som andra gillar. Ett bra exempel skulle vara Facebook.
I vilket fall så funderade jag lite på detta och dess olika innebörder. Om vi nu antar att alla inte redan sitter och avgudar mig i hemlighet utan att våga erkänna det (absurdt, jag vet). Sen så säger vi att jag plötsligt blir lika populär som typ...pengar. Skulle jag då börja ogilla mig själv?
Vi får väl se när jag blir rik och berömd antar jag. Även om jag anser att en gnutta självhat är karaktärsdanande.
Urgh. Det märks att jag inte har skrivit något ordentligt på ett tag. Jag brukade vara oerhört mycket klyftigare i mitt språkbruk. Aaaaaanyway....
Anledningen till att jag funderar på att jag ogillar saker som är mainstream är såklart att jag lyssar på Rise Against's nya skiva. De har fortsatt bli mer mainstream. Detta gör mig en liten, dock nämnvärd, mängd ledsen.
Men jag skulle tro att det känns bättre när jag lyssnat på låtarna några gånger. Funkade med Appeal to Reason.
Varför skriver jag saker här? Eh. That's why.
Yup.