Ni kan sluta med självmordkulterna och de hedniska ritualerna. Nu är det officiellt dags att sluta sitta i ett mörkt hörn någonstans och vagga som två överviktiga nymfomaner på husvagnssemester. Ran är tillbaka och bättre än någonsin!

Det kan ha med något jag nyss läste att göra, eller faktumet att mina nivåer av allmänt bäst ökar enligt en funktion med konstant (positiv) lutning. Eller både och, vem vet? (PS: Jag vet)

Men då återstår det väl att förklara min frånvaro, tyvärr var det inte mer än att jag hade annat för mig. Mest för att jag har haft sällskap av en viss Vanilj (Om nom nom!) hela lovet, och att blogga är en enmansaktivitet. Dessutom är det inte mitt jobb att blogga (även om det vore soft) så jag har inga förpliktelser mot er knasbollar. Jag får pausa när jag känner för det, dock så behöver ni icke oroa er. Jag har utvecklat ett smärre beroende för att haspla ur mig dumheter till en textruta.



Jag har mycket internet att ta igen efter en vecka plus växel, märker jag. Men det är snarare något positivt, massa endurance run att titta på. Kekekeke.

Någon gång kanske jag känner för att med någon sorts detalj beskriva vad jag haft för mig, trots allt så har det hänt coola saker som att jag träffat en läskig belgare och Dostevskji fick tag på världens jävla sniper. Men om jag bara satt och kronologiskt betade av vad jag gjort hade jag inte varit bättre än ägarna till de oändliga horderna av tråkiga emobloggar. Och jag är bättre än så.

Mycket bättre.



Lulz, how true.

Btw, var snälla och gå in på min brors sida så han blir glad och ger tillbaka mitt PS3. När ni ändå är där kan ni lyssna på musiken. Som jag har nämnt tidigare så ligger briljans faktiskt i släkten.

Ran out!

---

Musik just nu: Hear for yourself.