...and that's it!
Jag har förlorat kontakten med min bittra sida, och utan den kan jag lika gärna bara vara ännu en "dagens outfit".
Tack o hej, världen. Jag har ingen jävla aning varför någon läste min blogg ändå.
Ran out.
Fast vem vet, jag kanske hittat något att klaga på efter sommaren...
Anade lite det :/ du bloggade inte lika mycket nuförtiden. Du måste ha blivit lycklig :D vice versa så betyder det att du måste ha varit väldigt bitter i ettan då du bloggade massor:P och jo jag tror inte du skulle kunna blogga bra om du bloggar glatt, cynisk bitter Ran or nuthing :) jag tänkter planera ngt som involverar fler människor under kommande veckan ifall ni är intresserade;)
Ännu en kommentar:P Jag läste din blogg för jag bryr mig om dig och du är min vn :)
Det är bara för att det är sommar, bitterheten kommer tillbaka med skitvädret. Anyway, lycka till i dit fortsatta liv, om du kan leva med dig själv efter att ha strypt min i princip enda källa till sarkasm, that is. Själv kämpar jag för att hålla min egen blogg flytande, men utan inspirationen härifrån lär den självdö innan sommaren är slut den också.
Din trognaste läsare tar härmed avsked å Käse's Vänners vägnar. Vila i frid, Independence.
Som den språkfascist jag är vill jag passa på att rätta mig själv ("ditt", inte "dit") och meddela att IRL alltid är open for business.
Hatten av och bugning.
Sooorgligt Gran, men varför har du inget att gnälla på längre?